En sak som är slående vid betraktande av dess bilder är den sparsamma växtligheten. Det område där Enskededalen, Skarpnäcks Trädgårdsstad och Pungpinan växte fram var jordbruksmark, utmed Sockenvägen–Kanslersvägen en utdikad mosse, Bagare mossen, i Pungpinan odlad mark sedan medeltiden. Även skogen användes, för skogsbete och ved och timmer. Det är därför skogen utmed Skarpnäcksvägen är så vacker med blandskog. Granen är en inträngling i denna miljö. Majoriteten av de träd som står på tomtmark har planterats eller är vildsådda och är alltså inte mer än knappt 80 år gamla.
 Det område som planerades som Skarpnäcks Trädgårdsstad. Lägg märke till Lagmansparkens låga vegetation, Märk även Kärrtorps koloniområde i fonden. Större bild. |
 Den del av Trädgårdsstadsföreningens område som byggdes som Enskede Trädgårdsstad och som nu är Enskededalen. Skarpnäcks skola syns mitt i bild, mitt i skogen, Kärrtorps koloniområde uppe till höger. Större bild. |
 Enskede och Skarpnäcks trädgårdsstäder, med gränsen utmed Skattmästarvägen. Skogskyrkogården i förgrunden. 1980-talet. |
 Skrivarvägen, mot söder. Notera att det fortfarande 1948 knappt fanns träd i Lagmansparken. Se även kalhygget i överkant. Större bild. |
 Pungpinan mot norr. Arbetsvägens förlängning upp i skogen går till föreningens dansbana. I förgrunden de outnyttjade tomterna mot Tyresövägen. Större bild. |
 Pungpinan nybyggt. Lägg märke till att även berget mot nuvarande Nämndemansbacken är ganska kalt. Längst upp till höger syns ett gammalt pumphus som revs först på 2000-talet. Större bild. |
Uppdaterat 2014-01-24